Från commodore64.se - Datorernas folkvagn
Hoppa till: navigering, sök

Överföring av data mellan PC och Commodore 64

Innehåll

Inledning

Det finns massor av program och spel för Commodore 64 att ladda ner från Internet och köra på Commodore 64-emulatorer. Det kan trots detta hända att man skulle vilja överföra program från kassetter eller disketter för Commodore 64 till en annan dator så att man kan köra dem där i en Commodore 64-emulator. Det kan också hända att man har laddat ner ett program från Internet och vill köra det på en riktig Commodore 64. På denna sida beskrivs metoder, hårdvara och program för överföring. Sidan gör inte anspråk på att vara fullständig.

Efter hand som MS-DOS och MS-DOS-baserade Windows-versioner (Windows 3.1x/95/98/ME), diskettstationer, serieportar och parallellportar har försvunnit från moderna datorer så har tyvärr också överföringsmöjligheter försvunnit. De enda metoder på denna sida som fungerar med alla moderna PC-datorer rakt av är nog MMC64, 1541 Ultimate och WarpCopy64. MMC64 är vad jag själv för närvarande använder när jag överför (även om jag väldigt sällan överför nu för tiden).

När man överför filer så finns det ibland behov av att omvandla mellan olika arkivformat. Tre program för att göra detta är 64COPY, DirMaster och D64 Editor. Det enda jag har använt av dessa är 64COPY. Det har mycket funktionalitet men är inte så användarvänligt eftersom det måste köras i ett kommandotolkfönster under Windows. DirMaster och D64 Editor är däremot vanliga Windows-program med grafiskt gränssnitt. Av vad jag har läst ska DirMaster vara det program som har flest möjligheter och också det program som flest föredrar av dessa båda program.

Ett annat program som kan omvandla mellan olika format (men som främst är till för att överföra filer) är Star Commander.



Little Red Reader och Tiny Yellow Brother - överföring till/från diskett utan kabel

Little Red Reader är ett program för Commodore 128 medan Tiny Yellow Brother är ett program för Commodore 64. Båda programmen har ungefär samma funktionalitet och är baserade på det kommersiella C128-programmet Big Blue Reader. Vad programmen gör är att läsa filer från en diskett formaterad i PC-format och överföra dem till en diskett formaterad i Commodore-format eller vice versa.

Tyvärr klarar inte Commodore 1541-diskettstationer av att läsa eller skriva disketter i PC-format. Därför krävs att man har en Commodore 1571-, Commodore 1581-, CMD FD-2000- eller CMD FD-4000-diskettstation. Om man har en Commodore 1571-diskettstation så måste man dessutom ha en 5 1/4"-diskettstation i sin PC (finns bara i väldigt gamla PC-datorer). Om man har en av de tre övriga diskettstationerna så krävs istället att man har en 3 1/2"-diskettstation i sin PC (finns i de flesta PC-datorer utom de allra nyaste som inte säljs med diskettstation längre). Man måste dessutom ha ytterligare en diskettstation till sin C64/C128 av valfri modell (inklusive Commodore 1541) eller en minnesexpansionsenhet till C64/C128 (en s.k. REU).

Tyvärr är det inte så många C128/C64-ägare som har de diskettstationer som krävs för att använda Little Red Reader eller Tiny Yellow Brother. Annars är det ett attraktivt sätt att överföra filer på eftersom det inte krävs någon speciell mjukvara på PC-sidan. Därför fungerar denna överföringsmetod med t.ex. Windows XP. Dock är det tyvärr allt färre nya PC-datorer som levereras med inbyggd diskettstation. Ett problem är också hur man ska få över Little Red Reader eller Tiny Yellow Brother till sin C128 eller C64. Då måste man först använda någon annan överföringsmetod.

Med Little Red Reader och Tiny Yellow Brother behöver man vid överföring från PC till C128/C64 först extrahera enskilda filer från en arkivfil, t.ex. från en .d64-fil, och lägga de enskilda filerna på en PC-diskett som sedan kan läsas av dessa program. Vill man göra överföring i motsatt riktning finns det ett behov av att göra tvärtom, d.v.s. lägga ihop enskilda filer till en arkivfil som sedan kan användas i emulatorer. Program för att göra detta nämns under Inledning.

Om alla allokerade block på Commodore-disketten eller i arkivfilen inte finns med i filer så räcker det tyvärr inte att kopiera alla filer på det sätt som beskrevs i föregående stycke. Låt oss anta att vi har en sådan .d64-arkivfil som vi vill överföra till en Commodore-diskett. Då kan vi göra på följande sätt: Kopiera först .d64-filen till en diskett på PC:n. Sätt sedan i disketten i en diskettstation kopplad till C64:an eller C128:an och överför .d64-filen från PC-disketten till en Commodore-diskett med hjäp av Tiny Yellow Brother eller Little Red Reader. Detta kräver att man har två diskettstationer som klarar av att lagra mer än vad en 1541:a gör för att filen ska få plats. Till exempel kan man använda en 1581:a och en 1571:a. Efter detta har man .d64-filen som en fil på en diskett i Commodore-format. För att överföra den data som finns i denna arkivfil till en diskett i 1541-format kan man sedan använda C128-programmet d128it eller C64-programmet d64it. Naturligtvis går det även att överföra i omvänd riktning genom att göra stegen i motsatt ordning. (Jag har inte själv testat att överföra på det sätt som jag precis beskrev.)


Överföring till/från 5 1/4"-diskett utan kabel

De allra flesta diskettstationer för Commodore 64 använder 5 1/4"-disketter. Att läsa disketter skrivna i Commodore-format med en intern 5 1/4"-diskettstation för PC utan några hårdvaruändringar har länge trotts vara omöjligt men det finns nu ett program kallat Disk2FDI som klarar av detta (enbart läsning, ej skrivning). Detta kräver dock att man har två diskettstationer anslutna till samma disk controller (USB-diskettstationer fungerar ej) och att en av diskettstationerna är en låg-densitets-diskettstation (360 kB). Dessutom är Disk2FDI ett MS-DOS-program som helst ska köras under ren MS-DOS för att fungera men eventuellt kan det också fungera under MS-DOS-baserade Windows-versioner som t.ex. Windows 98 (dock ej under Windows NT/2000/XP).

Tråkigt nog så är det fysiskt omöjligt för hårdvaran i en 5 1/4"-diskettstation för PC att skriva i Commodore-format. Det finns dock ett kort kallat Catweasel med vilket man kan göra detta.

Jag har inte sjäv testat vare sig Disk2FDI eller Catweasel.

Tyvärr så är det bara väldigt gamla PC-datorer som har diskettstation för 5 1/4"-disketter inbyggd.


1581-Copy och OmniFlop - överföring till/från 3,5"-diskett utan kabel

Om man har en Commodore 1581-diskettstation (som använder 3 1/2"-disketter) så kan man använda den interna 3 1/2"-diskettstationen i sin PC för att överföra filer mellan PC och Commodore 64. Detta kan göras med MS-DOS-programmet 1581-Copy eller med OmniFlop som fungerar under Windows NT/2000/XP.

Programmet 1581-Copy har använts av ganska många personer inklusive mig själv. Trots att det är ett MS-DOS-program har jag också fått det att fungera under Windows 98 men inte under Windows XP.

OmniFlop har jag inte använt själv och det verkar inte vara många andra som har använt det heller så jag vet inte hur bra det fungerar. Dock låter det ju bra att det ska fungera under Windows XP. En annan bra sak med OmniFlop är att det stödjer många olika diskettformat, inte bara Commodore 1581-format. En tredje bra sak är att det finns ett grafiskt gränssnitt i motsats till 1581-Copy som är kommandoradsbaserat.

Tråkigt nog så levereras inte PC-datorer med inbyggd 3 1/2"-diskettstation längre. Dessutom så är Commodore 1581-diskettstationer ovanliga och därmed också dyra. Förutom detta så klarar Commodore 1581-diskettstationer bara av att skriva tillförlitligt till 3 1/2"-disketter med dubbel densitet (720 kB när de är formaterade för PC) och dessa är svåra att få tag på idag. Jag har dock framgångsrikt använt min 1581:a också med 3 1/2"-disketter med hög densitet (1,44 MB när de är formaterade för PC). Det har många andra också gjort men enligt vad jag har läst så fungerar skrivning till disketter med hög densitet bara med vissa 1581:or och vissa disketter. Det ska dock gå bra att läsa disketter med hög densitet på alla 1581:or. Använder man disketter med hög densitet tillsammmans med 1581-Copy så kan man behöva täcka över det extra hål som finns på dessa disketter med t.ex. maskeringstejp.

VARNING! Den inbyggda diskettstationen i den PC där jag använde 1581-Copy gick sönder och jag misstänker att det kan ha varit 1581-Copy som förstörde den. Ingen annan användare av 1581-Copy har dock rapporterat till programmeraren av 1581-Copy att programmet kan förstöra diskettstationer så det är mycket möjligt att mitt problem inte hade med 1581-Copy att göra.


MMC64/MMC Replay - överföring via SD- eller MMC-minneskort

MMC64 är vad jag själv för närvarande använder för överföring. MMC64 är en läsare och skrivare för SD- och MMC-minnes-kort. Man kopplar MMC64 till expansionsporten (cartridge-porten) på C64:an. När man startar upp C64:an med MMC64 inkopplad kommer man normalt till en MMC64-BIOS-skärm. Där kan man bläddra sig fram till filer som ligger på ett SD- eller MMC-minneskort insatt i kortplatsen i MMC64. För att lägga filer på minneskortet behöver man en läsare/skrivare av SD-/MMC-kort till sin PC, Macintosh eller liknande.

BIOSen innehåller bl.a. en inbyggd funktion för att mycket snabbt automatiskt ladda och starta en .prg-fil som man har bläddrat sig fram till.

MMC64 har ett plug-in-system som gör att vem som helst kan utveckla plug-ins som läggs på ett SD-/MMC-kort. Det finns bl.a. plug-ins för att skriva en .d64-fil till en diskett och för att läsa från en diskett till en .d64-fil på SD-/MMC-kortet. Det finns även en alternativ "bläddrare" där man kan gå in i .d64-filer och välja att ladda och starta enskilda .prg-filer.

MMC64 har numera slagits ihop med produkten RetroReplay och den sammanslagna produkten here MMC Replay. RetroReplay är en cartridge för C64 med funktionalitet liknande Action Replay. Den går även att flasha med kod för t.ex. Action Replay så att den fungerar precis som en Action Replay-cartridge.

Slutligen ska det poängteras att MMC64 inte är någon riktig ersättare för en diskettstation. Det går visserligen att med BIOSen eller plug-ins ladda och köra enskilda .prg-filer men det går inte att ladda och spara som om det vore en diskettstation (man kan t.ex. inte använda BASIC-kommandona LOAD och SAVE) och det går inte att ladda program eller spel som består av mer än en .prg-fil.


WarpCopy64 - överföring via lokalt nätverk

WarpCopy64 är det snabbaste sättet att överföra data mellan en diskett i en Commodore 1541-diskettstation och en .d64-fil på en PC. Man kör ett klientprogram på PC:n och ett serverprogram på C64:an. Både C64:an och PC:n kopplas in till ett lokalt nätverk med Ethernet-kablar (det kan möjligtvis fungera att använda en korsad Ethernet-kabel mellan PC:n och C64:an också). Eftersom man inte kan koppla en Ethernet-kabel direkt till en C64:a måste man köpa en Retro Replay-cartridge och ett RR-Net-kort till sin C64:a. Retro Replay kan sägas vara en modern förbättrad Action Replay-cartridge medan RR-Net är ett nätverkskort som kopplas till Retro Replay-cartridgen. En fördel är också att man med Retro Replay/RR-Net och C64-versionen av gratis-operativsystemet Contiki kan komma åt Internet direkt från sin Commodore 64.


Överföring med korsad seriekabel (nollmodemkabel)(Terminalprogram, Over5 och CJ Transfer 128)

Ett sätt att överföra data på är att koppla en korsad seriekabel (nollmodemkabel) mellan C64:an och den dator man vill överföra till eller från. En fördel med denna överföringsmetod är att den även fungerar under nyare versioner av Windows, t.ex. Windows XP.

Det går inte att koppla seriekabeln direkt till C64:an utan man behöver en RS-232-adapter. Det finns två typer av RS-232-adaptrar. Den ena typen kopplas till User-porten. Denna är den äldsta, enklaste, billigaste och vanligast förekommande typen som dessutom fungerar med flest program. Exempel på sådana adaptrar är VIC-1011A och Handic V24. Den andra typen kopplas till expansionsporten. Denna typ är nyare, dyrare, ganska sällsynt och fungerar inte med så många program. Den har dock fördelen att överföringshastigheten blir mycket högre. De enda adaptrar som finns av denna typ är SwiftLink-232 och Turbo-232. RS232-adaptrar tillverkas inte längre utan man får försöka hitta en begagnad eller bygga en själv.

Nyare PC-datorer har tyvärr inte någon serieport (COM-port) inbyggd men det finns USB-COM-portar man kan köpa och koppla till en USB-port på datorn. Jag har dock dålig erfarenhet av USB-COM-portar från mitt jobb. De fungerar inte så bra i alla situationer.

Överföring av enstaka filer kan göras genom att köra ett terminalprogram både på C64:an och på datorn som är kopplad till C64:an. Ett bra överföringsprogram till C64 är Novaterm och ett bra överföringsprogram till C128 är DesTerm (många C128-ägare går dock över till C64-läge och kör Novaterm). Både Novaterm och DesTerm stödjer båda de typer av RS-232-adaptrar som nämndes tidigare. Jag har själv framgångsrikt testat att använda Novaterm för filöverföring. Om man kör Windows på datorn som är kopplad till C64:an så kan man där använda HyperTerminal som ingår i Windows.

Ett programpaket för överföring via nollmodemkabel är Over5 som innefattar program både på C64-sidan och på datorn som är kopplad till C64:an (versioner för Linux, Windows och Amiga finns). Med Over5 kan man överföra enstaka filer eller hela disketter till .d64-filer och vice versa. Man kan också använda PC:n som filserver till C64:an lite på samma sätt som med 64HDD och 1541EMU men med Over5 måste man först ladda ett program på C64:an innan man kan komma åt filerna på PC:n. Over5 stödjer bara User-port-RS-232-adaptrar, inte RS-232-adaptrar kopplade till expansionsporten, men i gengäld ska man kunna komma upp i ganska höga hastigheter även över User-porten. Jag har inte själv använt Over5.

CJ Transfer 128 är ett Commodore 128-program för överföring via nollmodemkabel som jag själv har utvecklat eftersom jag vill kunna överföra .d64-, .d71- och .d81-filer och Over5 bara klarar av .d64-filer. Den största fördelen med CJ Transfer 128 är att på datorn som är kopplad till C128:an räcker det med ett vanligt terminalprogram (t.ex. HyperTerminal som ingår i Windows). Nackdelarna jämfört med Over5 är att med CJ Transfer 128 kan man inte överföra enstaka filer på disketter eller i arkiv (bara hela disketter och arkivfiler), det finns ingen filserverfunktionalitet och överföringshastigheten är endast 2400 bps jämfört med 38400 bps för Over5.

VARNING! Under användningen av CJ Transfer 128 förstörde jag moderkortet på den PC jag då använde. Efter detta missöde har jag helt slutat att använda nollmodemkabel för överföring och jag vill varna för att det kan finnas risker med att använda denna överföringsmetod. Mitt missöde kan dock eventuellt ha varit orsakat av att jag hade för många saker inkopplade på samma eluttag eller att jag inte använde jordade uttag. Jag vet inte säkert varför det gick fel.


X1541-serien av kablar

Det finns ett antal kablar för att koppla en Commodore 64 eller en diskettstation för Commodore 64 till en annan dator som t.ex. en PC, en Macintosh eller en Amiga. Den vanligast förekommande serien av kablar är X1541-serien som används för att koppla en Commodore 64 eller en diskettstation för Commodore 64 till en PC. På Commodore-sidan ansluts kablarna till den runda serieporten medan de på PC-sidan ansluts till parallellporten.

  • X1541 är den äldsta och enklaste (och därmed billigaste) kabeln i X1541-serien. Den fungerar bara ihop med gamla PC-datorer (286:or, 386:or och 486:or) med SPP- eller PS/2-parallellport. Om man har en PC med Pentium-processor (eller motsvarande) så fungerar X1541-kabeln i de allra flesta fall inte. Det finns ett MS-DOS-program som kallas X1541Test med vilket man kan testa om parallellporten på en PC är kompatibel med X1541-kabeln (utan att behöva ha en X1541-kabel). Detta program kan man ladda ner från webb-platsen för Star Commander.
  • XE1541 (som jag själv har) är mer avancerad (och därmed dyrare) än X1541. Den fungerar ihop med de allra flesta PC-datorer. Jag hade dock otur med en PC (en Compaq Presario 425 med en 486SX-processor på 25 MHz) eftersom kabeln inte fungerade ihop med den datorn. Tyvärr är det praktiskt taget omöjligt att veta på förhand om kabeln kommer att fungera ihop med en viss PC men som sagt så fungerar den ihop med de allra flesta PC-datorer.
  • XM1541 är en XE1541-kabel där man har bytt plats på två trådar så att avbrott istället för pollning kan användas av PC:n. Detta gör att kabeln fungerar bättre än XE1541 med fler-process-operativsystem (t.ex. Linux och Windows) förutsatt att man använder ett program som stödjer användning av avbrott. OpenCBM är ett sådant program. Att skaffa en XM1541-kabel för att Star Commander ska fungera bättre med Windows om man redan har en XE1541-kabel är däremot inte lönt eftersom Star Commander alltid använder pollning istället för avbrott.
  • XA1541 är den nyaste, mest avancerade (och därmed dyraste) kabeln i X1541-serien. Syftet med denna kabel är att den ska fungera ihop med alla PC-datorer, alltså även dem där XE1541 och XM1541 inte fungerar. Liksom XM1541 så stödjer XA1541 avbrott istället för pollning.
  • The Joe Forster/STA homepage(innehåller information om kablarna i X1541-serien, ritningar, programmet X1541Test och en shop för att köpa kablarna)


WAV-PRG och Audiotap - överföring till/från kassett med standardkabel

Två program som kan användas om man vill överföra data mellan PC och kassetter för bandstationen Commodore 1530 Datassette är WAV-PRG och Audiotap. Dessa program finns i versioner både för Windows och för Linux. Programmen kräver inte några specialkablar utan en vanlig kabel för att koppla en PC till en stereoanläggning vilket man kan köpa i en radio/TV-affär är det enda som krävs. Observera att detta är en otillförlitlig överföringsmetod och det rekommenderas allmänt att använda MTAP och PTAP istället.

Jag har inte själv använt WAV-PRG och Audiotap men jag har haft kontakt med två personer som framgångsrikt har använt WAV-PRG. Dessa personer hade en hel del problem i början innan de fick det att fungera. Det största problemet är troligen ett feljusterat tonhuvud på Datassette-enheten eftersom denna överföringsmetod är extra känslig för om tonhuvudet är det minsta feljusterat. Här kan du läsa om hur man justerar tonhuvudet på Datassette-enheter. En av de båda personerna jag har haft kontakt med har också rapporterat att man bör använda nya kassetter istället för gamla och att ett kassettdäck med manuell inställning av inbandingsvolym är att rekommendera. Lämplig inbandningsvolym är enligt uppgiftslämnaren ca +3 dB.


PTAP och MTAP - överföring till/från kassett med specialkabel

PTAP är ett program för att överföra .tap-filer från PC till kassettband i bandstationen Commodore 1530 Datassette medan MTAP är ett program för att överföra i motsatt riktning. Båda programmen måste köras under ren MS-DOS (ej i ett MS-DOS-fönster under Windows).

Det finns två sätt att koppla på när man vill använda MTAP och PTAP:

  • Det ena sättet att koppla på är att koppla bandstationen direkt till PC:n. För att göra detta behöver man en kabel kallad "C64S tape adapter" som ursprungligen gjordes för C64-emulatorn C64S (denna emulator har inte vidareutvecklats på länge och det finns numera betydligt bättre emulatorer). Från hemsidan för MTAP och PTAP finns det länkar till sidor för att bygga eller köpa denna kabel.
  • Det andra sättet att koppla på är att koppla PC:n till C64:an med en X1541- eller XE1541-kabel och sedan koppla bandstationen till C64:an precis som vanligt. Därvid behöver ett C64-program som kallas TAPSERV köras på C64:an. Detta C64-program finns med i .zip-filerna för MTAP och PTAP. Frågan är hur man kan överföra programmet TAPSERV från PC:n till C64:an. Det är lätt att fastna i en Moment 22-situation där man behöver TAPSERV på C64:an för att kunna överföra TAPSERV till C64:an. Ett förslag skulle kunna vara att använda 64HDD för att överföra TAPSERV.

Det kan vara problem med att använda PTAP på för snabb PC. Om PC:n har en processor på över 1 Ghz är det stor risk att skrivningen till band blir misslyckad och att programmet man överfört ej går att ladda. En Pentium II eller äldre är att föredra för att få lyckade överföringar.

Jag har inte själv testat att använda vare sig MTAP eller PTAP. Fördelen gentemot WAV-PRG och Audiotap är att överföring med MTAP och PTAP är ett tillförlitligare sätt att överföra på. Nackdelen är att man behöver använda specialkablar.

Efter att man har skapat en .tap-fil m.h.a. MTAP kan det vara en bra idé att köra programmet Final TAP. Final TAP känner till alla populära kodningsformat för att lagra originalspel på kassettband. Med ledning av detta kan programmet kontrollera om .tap-filen är ok samt göra optimeringar (vilket kan minska filstorleken drastiskt) och fixa fel i filen.

Star Commander - överföring till/från diskett med specialkabel

Star Commander är ett program för att överföra data mellan PC (där den kan användas av emulatorer) och disketter i diskettstationer för Commodore 64. Star Commander stödjer samtliga kablar i X1541-serien. Det var tidigare det mest använda programmet för överföring men cbm4win har nu tagit över en del av Star Commanders roll eftersom cbm4win fungerar mycket bättre under Windows XP.

Star Commander ska helst köras under ren MS-DOS för att det ska fungera riktigt (för att timeouter och låsningar inte ska uppstå). Jag har också kört Star Commander i ett kommandotolkfönster både under Windows 98 och under Windows XP med en XE1541-kabel. Jag har fått det att fungera tillfredsställande även om det inte fungerar perfekt. Det är betydligt svårare att få Star Commander att fungera under Windows XP än under Windows 98.

Nedan följer instruktioner om hur man får Star Commander att fungera under Windows XP. Läs också noggrannt dokumentationen som medföljer Star Commander! Instruktionerna nedan är mestadels baserade på min egen erfarenhet. Instruktionerna uppdateras inte längre eftersom jag har slutat använda Star Commander för överföring. Det beror huvudsakligen på att jag inte längre använder någon dator med parallellport.

  1. Under Windows NT/2000/XP måste man använda en drivrutin för att komma åt parallellporten direkt eftersom dessa Windows-versioner normalt inte tillåter detta. Från hemsidan för Star Commander kan man ladda ner drivrutinerna UserPort och GiveIO (ingår i Star Commander 0.82). Använd UserPort med Windows XP! Med DirectIO fick jag problem med att PC:n inte kunde gå ner i lågenergilägen samt att PC:n slutade skicka data över nätverkskabeln så att jag inte kunde komma åt Internet (jag använde då senaste versionen av DirectIO från DirectIOs hemsida och inte den version som finns på Star Commanders hemsida).
  2. Kopiera UserPort.sys till C:\WINDOWS\System32 och kör UserPort.exe!
  3. Skriv in adressområdena 40-43 och 61-61 i det vänstra fönstret i UserPort. Skriv också in det lägsta adressområdet för din parallellport. Detta kan du hitta i Enhetshanteraren (under Kontrollpanelen/System/Maskinvara). Där kan du också hitta ett övre adressområde men UserPort tillåter inte så höga adressområden så du kommer bara att få ett felmeddelande om du försöker skriva in detta. Ta bort alla andra adressområden. Det högra fönstret kan du antingen låta vara tomt eller skriva in samma adressområden där (det verkar inte spela någon roll). Observera att det tweak package som laddas ner med Star Commander 0.82 endast säger att man ska skriva in adressområdena i det högra fönstret men det bara krånglar till saker eftersom man i så fall sedan måste ge ett extra kommando i kommandofönstret innan man startar Star Commander. Använd därför det vänstra fönstret istället för det fungerar för alla program utan att man behöver skriva något speciellt kommando!
  4. Tryck på Start i UserPort (eller på Update om drivrutinen redan är startad)!
  5. När det gäller vilka program och processer man ska stänga ner så fungerar det för mig om jag stänger av mitt kabelmodem innan jag startar upp datorn (oftast räcker det dock med att inaktivera nätverksanslutning i Kontrollpanelen) samt att jag stänger av automatiskt lågenergiläge och avaktiverar mitt antivirusprogram. Om du trots dessa åtgärder får problem med timeouter eller annat så stäng ner alla program, processer och funktioner som inte nödvändigtvis behövs. Man kan i Aktivitetshanteraren (som man får fram om man trycker Ctrl + Alt + Delete) se vilka processer som kör och sedan söka på Internet för att se vilka processer som absolut måste vara igång för att operativsystemet ska fungera. Resterande processer är det bäst att stänga ner. Om det går att stänga ner processer genom att ändra alternativ i program så gör detta istället för att stänga ner dem med Aktivitetshanteraren eftersom det blir en mer kontrollerad nedstängning (t.ex. så försvinner alg.exe om man stänger av den inbyggda brandväggen i Windows XP). Stäng också av skärmsläckare.
  6. Öppna nu ett kommandotolkfönster och starta SCSETUP för att göra inställningar för Star Commander. Prova sedan att gå runt bland menyerna. Nu är det stor risk att hela kommandotolkfönstret hänger sig. Här har jag sett lite olika beteenden. Med min förra Windows XP-installation fick jag ofta starta mellan en till tre gånger innan SC eller SCSETUP startade upp utan låsning. Om det låser sig så stäng kommandotolkfönstret med stäng-rutan i övre högra hörnet och klicka på Stop följt av Start i UserPort. Öppna sedan ett nytt kommandotolkfönster och prova att starta SCSETUP igen. Med min nuvarande Windows XP-installation på samma dator så låser det sig oftast första gången efter jag har startat upp datorn. Därefter går det bra att köra SCSETUP eller SC. Detta förutsätter dock att det finns riktiga inställningar lagrade i konfigurationsfilen SC.INI. Har du inte kört Star Commander tidigare finns inte denna fil och då vägrar senaste beta-versionen att starta upp för mig överhuvudtaget med min nuvarande Windows XP-installation. Lyckligtvis kunde jag få Star Commander 0.82 att fungera i tillräckligt många sekunder så att jag hann ändra inställningar under Transfer Options till inställningar som inte orsakade någon låsning och spara dessa (man får en fråga om man vill spara när man väljer Exit). Därefter var version 0.82 stabil för mig och genom att kopiera över SC.INI till senaste beta-versionen kunde jag få även den att starta upp och fungera stabilt. Har du problemet att du trots upprepade försök inte lyckas få SCSETUP att fungera tillräckligt länge för att du ska kunna spara inställningar som gör att det blir stabilt? I så fall kan du prova att lägga min SC.INI-fil för Star Commander 0.83.17 beta i din Star Commander-katalog och se om SCSETUP startar upp efter det och att du kan flytta runt bland menyerna under flera minuter utan att det låser sig. Naturligtvis måste du modifiera inställningarna under Transfer options så att det stämmer för din konfiguration (kabel, diskettstation etc.). Den SC-INI-fil jag har lagt upp här är bara till för att hjälpa dig att få igång SCSETUP överhuvudtaget så att du kan göra dessa inställningar.
  7. Det viktigaste fönstret i SCSETUP är Transfer options. Sätt Transfer mode till så snabbt som möjligt för att det ska vara stabilt under Windows XP (helst Warp om det stödjs av Star Commander för den Commodore-diskettstation du har valt). För Serial interface måste du titta på adressområdena och välja den port som motsvarar din parallellport. Till exempel kallas min dators parallellport LPT2 i SCSETUP medan den kallas LPT1 i Windows. Asynchronous transfer ska vara påsatt (sätt till 'Always' eller 'Auto'). Manual timeouts måste vara avstängt. Stäng av Detect port modes.
  8. En inställning under Transfer options som jag speciellt kan nämna är Delay value. Dubbelklicka på Recalibrate ett antal gånger! Varje gång ska samma värde dyka upp efter Delay value och inget annat värde får flimra förbi tillfälligt när du gör Recalibrate. Värdet som dyker upp måste dessutom vara lågt. Jag har sett värdet 4 med både en 450 MHz Pentium II (Windows 98) och en 2,6 GHz Pentium 4 (Windows XP) när allting fungerar som det ska. Om det precis nämnda villkoret inte är uppfyllt kommer det att uppstå en låsning vid kommunikationen med diskettstationen (t.ex. om du försöker läsa innehållsförteckningen på en diskett). Typiskt dyker värdet 20 eller 21 upp om det inte fungerar som det ska (antingen permanent eller att det flimrar förbi tillfälligt när man trycker på Recalibrate). Om detta händer är det ingen idé att manuellt försöka skriva in ett annat värde som t.ex. 4 för kommunikationen med diskettstationen kommer ändå inte att fungera trots att dokumentationen för Star Commander ger ett annat intryck. Om du råkar ut för detta, stäng SCSETUP, stäng kommandotolkfönstret, gör Stop föjt av Start i UserPort och starta sedan SCSETUP igen i ett nytt kommandotolkfönster och gör Recalibrate. Om du upprepar detta några gånger och det ändå inte fungerar, prova att starta om datorn. Jag kan nämna att det nyss nämnda problemet är något som jag ganska ofta råkade ut för med min förra Windows XP-installation men med min nuvarande installation på samma dator har jag aldrig råkat ut för det.
  9. Ställ också in andra nödvändiga inställningar i SCSETUP som inte har behandlats i föregående punkter, t.ex. typ av diskettstation och överföringskabel. Se dokumentationen för Star Commander!
  10. Nu kan du försöka starta Star Commander och läsa innehållsförteckningen på en diskett samt göra överföringar. Ett bra tips för att undvika låsningar under överföringar är att att inte röra mus eller tangentbord så länge Star Commander kommunicerar med diskettstationen. Även om denna instruktion är för Windows XP kan jag nämna att jag har märkt att under Windows 98 kan det eventuellt vara en fördel att maximera kommandotolkfönstret så att det täcker hela skärmen (med Alt + Return) för att undvika låsningar. Samma åtgärd under Windows XP kan dock istället orsaka en låsning så där är det bäst att köra i fönsterläge.

OpenCBM (cbm4win och cbm4linux) - överföring till/från diskett med specialkabel

Programmet cbm4win är det enda program för överföring av data mellan PC och disketter i diskettstationer för C64 som stödjer kablar i X1541-serien och som samtidigt är stabilt under Windows NT/2000/XP.

De kablar som stödjs är XM1541 och XA1541. X1541 och XE1541 stödjs inte. MS-DOS-baserade versioner av Windows (Windows 95/98/ME) stödjs inte heller.

Gränssnittet till programmet är kommandoradsbaserat, d.v.s. man öppnar ett kommandotolkfönster och skriver in kommandon. Det finns dock också ett grafiskt gränssnitt till cbm4win för Windows 2000/XP kallat gui4cbm4win. Detta grafiska gränssnitt är skrivet som en separat applikation av en annan person än upphovsmannen till cbm4win.

Programmet cbm4linux är ett program med liknande funktioner som cbm4win men under Linux. De båda programmen delar numera en stor del av kodbasen och kallas med ett gemensamt namn OpenCBM.

Jag har inte själv testat vare sig cbm4win eller cbm4linux.


1541 Ultimate - använd SD- eller MMC-minneskort som diskettstation till din C64

1541 Ultimate är liksom MMC64 en läsare/skrivare av SD-/MMC-kort för C64. Till skillnad från MMC64 kan 1541 Ultimate dock fungera precis som en Commodore 1541-diskettstation. Man kopplar 1541 Ultimate till Commodore-serie-porten på sin C64 och väljer en .d64-fil (=virtuell diskett) med knappar. Det går också att ladda/spara filer direkt i FAT-filsystemet på minneskortet men då blir det inte lika kompatibelt med en Commodore 1541-diskettstation.

Det nyss nämnda sättet att använda 1541 Ultimate på fungerar med alla Commodore-datorer som använder Commodore-serieport, t.ex. VIC-20. Har man en C64 kan man dock få ytterligare funktionalitet för då kan man också koppla 1541 Ultimate till cartridge-porten och lätt i en filbläddrare se vad som finns på minneskortet samt välja en .d64-fil. 1541 Ultimate kan också emulera olika cartridgear, t.ex. the Final Cartridge III eller Action Replay. Dessutom kan den emulera en REU (RAM Expansion Unit). Det finns inbyggt RAM-minne i 1541 Ultimate som används vid emulering av en REU.

Jag har inte själv testat 1541 Ultimate.


64HDD - använd din PC som filserver för din C64

Programmet 64HDD gör att man kan använda sin PC som filserver till sin Commodore 64 med hjälp av en X1541- eller XE1541-kabel (XM1541 och XA1541 stödjs ej). Det finns både en freeware-version och en professionell version där freeware-versionen i de flesta fall räcker alldeles utmärkt. Med 64HDD kan man från sin Commodore 64 använda filer i arkivformat som t.ex. .d64, .d71 och .d81 som är lagrade på datorns hårddisk precis som om en riktig Commodore 1541-, Commodore 1571- eller Commodore 1581-diskettstation vore kopplad till Commodore 64:an. Man kan också ladda filer från och lagra filer till MS-DOS-filsystemet direkt.

När det gäller emulering av diskettstationer så emuleras inte processorn i diskettstationen (Commodore-diskettstationer är riktiga datorer med processor, RAM- och ROM-minne etc.). Det gör att kommandon som skickas för att exekvera programkod på diskettstationens processor inte fungerar. På grund av detta fungerar inte program som använder snabbladdare eftersom de använder denna funktionalitet. Observera att program som är uppdelade i flera filer ofta använder snabbladdare. Ytterligare en begränsning är att när man använder 64HDD tillsammans med en Commodore 128 så går det inte snabbare än med en Commodore 1541-diskettstation eftersom burst mode inte stödjs.

Programmet 64HDD är ett MS-DOS-program och ska helst köras under ren MS-DOS för att fungera riktigt. Jag har dock försökt att köra 64HDD i ett kommandotolkfönster under Windows 98. Då låste sig PC:n fullständigt så att den inte ens reagerade på Ctrl + Alt + Delete. Enligt dokumentationen för 64HDD så berodde det troligen på att kommandoradsalternativet +p (för Pentium) inte är kompatibelt med att EMM386.EXE laddas i min CONFIG.SYS-fil. Det finns dock personer som framgångsrikt har fått 64HDD att fungera under Windows 98 (andra MS-DOS baserade Windows-versioner ska också gå). Jag har också försökt att köra 64HDD i ett kommandotolkfönster under Windows XP. Då låste sig kommandotolkfönstret. Det är enligt uppgifter jag har fått ganska utsiktslöst att försöka få 64HDD att fungera under Windows NT/2000/XP.

Jag gav upp försöken att få 64HDD att fungera under Windows och skapade istället en bootdiskett för att starta upp datorn i MS-DOS och starta 64HDD därifrån. Genom att göra detta fick jag full kontroll över filerna CONFIG.SYS och AUTOEXEC.BAT och behövde inte tänka på vad Windows behöver för att fungera riktigt.

Som kanske redan har framgått så är 64HDD inte ett användarvänligt program. Det kräver en hel del kunskaper i MS-DOS för att optimera systemet och man bör också ha goda kunskaper i hur man skickar diskettstations-kommandon från Commodore 64 BASIC för att utnyttja det fullt ut. Dessutom måsta man tänka noga igenom vilka kommandoradsalternativ man behöver för att starta 64HDD. Programmet är förinställt att fungera ihop med en X1541-kabel och en 386:a eller en 486:a vilket nästan ingen har som huvuddator idag (det finns dock ganska många som använder en gammal PC enbart för att köra 64HDD). Tar man sig den tid som behövs för att få programmet att fungera riktigt så är dock 64HDD ett riktigt användbart program. Man kan direkt från sin Commodore 64 ladda spel som man har laddat ner från Internet till PC:ns hårddisk. Det finns i de flesta fall inte längre något behov för överföring med t.ex. Star Commander när man använder 64HDD. En bra sak med 64HDD är dessutom att det finns speciella "speed-up cartridges" för att snabba upp laddning och sparande.


1541EMU - använd din PC som filserver för din C64

Programmet 1541EMU har samma funktion som 4HDD, d.v.s. att man kan använda sin PC som filserver till sin Commodore 64. En fördel med 1541EMU jämfört med 64HDD är att processorn i diskettstationen emuleras vilket gör att program som använder snabbladdare fungerar. För övrigt är 1541EMU mer begränsat i sin funktionalitet än 64HDD eftersom 1541EMU endast är gjort för att emulera en Commodore 1541-diskettstation. Detta gör bl.a. att det enda arkivformat som stödjs är .d64. I motsats till 64HDD kan man inte ladda filer från eller lagra filer till MS-DOS-filsystemet direkt, d.v.s. det går inte att använda PC:ns hårddisk som en jättelik diskett utan man måste växla mellan .d64-arkivfiler (som motsvarar disketter för diskettstationen Commodore 1541). Bara en emulerad diskettstation stödjs i motsats till 64HDD som stödjer flera emulerade diskettstationer samtidigt med olika enhetsnummer.

Programmet 1541EMU använder inte någon kabel från X1541-serien utan kräver en speciell kabel mellan C64:an och PC:n. Det finns två olika typer av kablar som fungerar och den ena av dessa kan liksom kablar i X1541-serien köpas från X1541 Shop i Ungern.

Programmet 1541EMU är liksom 64HDD ett MS-DOS-program som ska köras under ren MS-DOS för att fungera riktigt. Jag har inte själv använt 1541EMU.


Att skapa en startdiskett för Star Commander och 64HDD

Jag har skapat en startdiskett för att starta upp datorn i MS-DOS-läge och köra Star Commander eller 64HDD. Observera att detta endast fungerar om det finns en FAT32-partition på hårddisken. Windows NT/2000/XP är oftast installerat på en NTFS-partition och då måste man skapa en FAT32-partition för att det ska fungera. Tyvärr har jag inte längre själv någon dator där det går att köra startdisketten men även om jag personligen inte längre har någon nytta av startdisketten hoppas jag att informationen här ska vara till nytta för er som läser detta.

För att skapa en startdiskett så ska rutan "Kopiera systemfiler" vara ikryssad när man formaterar disketten under Windows. Om man istället formaterar disketten under MS-DOS ska kommandoradsalternativet "/s" användas. Därefter kan man lägga till sina egna CONFIG.SYS- och AUTOEXEC.BAT-filer på disketten.

När man skapar CONFIG.SYS och AUTOEXEC.BAT på startdisketten är det en bra idé att börja med att kopiera dessa filer från rotkatalogen på hårddisken till startdisketten och sedan modifiera dem på startdisketten. Ändra dock inte i originalfilerna på hårddisken för då finns det risk att Windows inte startar upp som det ska. För att editera filerna på startdisketten rekommenderar jag liksom för alla andra MS-DOS-text-filer att man använder MS-DOS-editorn EDIT. Eftersom radslutstecknen i textfiler skiljer sig åt mellan Windows och MS-DOS är det inte så bra att använda en Windows-text-editor för MS-DOS-filer.

Jag har efter kopiering av CONFIG.SYS från hårddisken till startdisketten modifierat filen så att man får en startmeny när man startar upp datorn med startdisketten isatt där man kan välja mellan 64HDD och Star Commander. Dessutom har jag ändrat så att EMM386.EXE bara laddas för Star Commander. Detta har jag gjort eftersom det står i dokumentationen för 64HDD att 64HDD inte är kompatibelt med EMM386.EXE. Jag har förutom detta också ändrat så att RAMDRIVE.SYS laddas för 64HDD. Detta har jag gjort för att kunna köra 64HDD på en RAM-disk och därmed göra det snabbare. Slutligen har jag ökat värdet för FILESHIGH från 40 till 50.

Jag har efter kopiering av AUTOEXEC.BAT från hårddisken till startdisketten modifierat filen så att det finns olika avsnitt för Star Commander och 64HDD. Dessutom har jag ändrat så att det finns fullständig sökväg till drivrutiner som ligger på hårddisken. Jag har också tagit bort inställningar för Windows-program som fanns i originalet av AUTOEXEC.BAT (behövs inte under MS-DOS). Förutom detta har jag lagt till en rad för att ladda drivrutinen för musen (görs automatiskt under Windows så detta behövdes inte i originalet). För 64HDD kopierar jag över alla filer som behövs från hårddisken till RAM-disken. För filen LFN$$$16CHAR$LFN.$$$ använder jag LCOPY istället för COPY. LCOPY är en del av Odi's Tools for Long File Names. Om man laddar ner dessa verktyg från Internet och placerar dem i samma katalog som 64HDD samt anger kommandoradsalternativet "-lfn" när man startar 64HDD så använder 64HDD sig av långa filnamn (mer än 8 tecken) precis som Windows också gör. Mer information om detta finns i dokumentationen för 64HDD. Filen jag kopierar med LCOPY är en fil som har ett filnamn med mer än 8 tecken och som endast behövs om kommandoradsalternativet "-lfn" anges. När Star Commander anropar ett av verktygen för långa filnamn så letar MS-DOS först efter det i COMMAND.COM (MS-DOS-kommando-tolken) på den diskett man startade upp ifrån. Det innebär att så fort man ger ett kommando till 64HDD från sin Commodore-dator så söker MS-DOS på startdisketten. Detta är tidsödande så därför har jag satt den globala variabeln COMSPEC att peka på COMMAND.COM på RAM-disken istället. Detta får MS-DOS att förstå att den ska leta efter COMMAND.COM på RAM-disken istället för på startdisketten. Det var Nicholas Coplin som har skrivit 64HDD som var vänlig nog att tipsa mig om detta när jag frågade honom om varför 64HDD hela tiden försökte ladda från startdisketten.

Här följer de CONFIG.SYS- och AUTOEXEC.BAT-filer jag använder på min startdiskett. Lägg märke till att dessa filers innehåll är unika för varje installation. Du har t.ex. kanske inte någon drivrutin som heter CPQIDECD.SYS för den är Compaq-specifik, drivrutinerna för ljudkortet skiljer sig antagligen också åt (aecu.sys och maestro.com är filer som har med mitt ljudkort att göra) och din musdrivrutin är kanske inte c:\mouse\mouse.exe. Detta är bara några exempel på vad som kan skilja sig mot din installation. Det bästa är som jag har skrivit tidigare att du kopierar CONFIG.SYS och AUTOEXEC.BAT från din hårddisk till din startdiskett och sedan modifierar filerna på din startdiskett.

Banners

Spel och sånt Super Motaro Game Mediapalatset Quartex Lyret
RGEW 2015 vintagegames.se Level