Visa wikitext

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:
Den handling du har begärt kan enbart utföras av användare i gruppen Användare.
Du kan se och kopiera denna sidas källtext:
Jag heter Christian Johansson och det är jag som har skapat webbplatsen "Commodore 64 - datorernas folkvagn". Jag är född 1973 och har bott hela mitt liv i Eslöv i Skåne. På den här sidan skriver jag om mitt datorintresse och datorer som jag har kommit i kontakt med. Jag hoppas att det ska vara intressant att läsa även för andra än mig själv eftersom det jag skriver om innehåller en hel del datorhistoria. När jag i fortsättningen skriver "PC" så menar jag en IBM PC-kompatibel dator (IBM var den ledande PC-tillverkaren på 1980-talet så då var PC närmast synonymt med IBM). Även andra datorer har kallats PC. På min Commodore 64 står det t.ex. "Personal Computer". Det är dock inte vad jag menar med PC nedan. 

== 1980-talet, Commodore 64:ans tid ==
I början av 1980-talet var de små elektroniska spel (t.ex. Game & Watch-spelen från Nintendo) och de allt mer avancerade digitalur som kom vid den här tiden det närmaste jag kom datorer. Jag tycker att det är tråkigt att man nu har gått tillbaka till armbandsur med analog visning utan de avancerade tekniska finesser som fanns på 1980-talet. 

Vid mitten av 1980-talet kom jag i kontakt med [http://www.old-computers.com/museum/computer.asp?c=98 Commodore 64] och [http://www.old-computers.com/museum/computer.asp?c=96 Commodore 128] hos kompisar. Det var de enda hemdatorerna som gällde vid den här tiden. Julen 1986 fick jag en Commodore 64 som julklapp (även om jag helst hade velat ha en Commodore 128 men den var för dyr). På C64:an programmerade jag i BASIC (och lite i assembler) samt spelade spel. Nästan alla andra som hade en Commodore 64 använde den uteslutande till att spela spel. De allra flesta som hade en Commodore 128 använde nästan bara Commodore 64-läget (huvudsakligen för att spela spel) vilket gjorde att det var lite att kasta pengar i sjön för dem att köpa en C128 istället för en C64. Den datortidning som var helt dominerande bland användare av hemdatorer från Commodore vid den här tiden var Datormagazin. (Idag finns det återigen en tidning som heter Datormagazin men det är en helt annan tidning.) 

Den närmaste konkurrenten till Commodore 64 var [http://www.old-computers.com/museum/computer.asp?c=480 Sinclair ZX Spectrum] (Sinclair var ett brittiskt företag). Denna dator var aldrig särskilt populär i Sverige men den var väldigt populär i vissa andra länder. Jag kände inte någon som hade en Sinclair ZX Spectrum och jag har själv aldrig använt denna dator. Jag kommer dock ihåg att den såldes på Domus i Eslöv (en variant med 48 kB RAM-minne och en med 128 kB) i motsats till Commodore 64 som enbart såldes i datoraffärer. 

I slutet av 1980-talet när jag gick på högstadiet fick jag för första gången kontakt med datorer i skolan. Det fanns en speciell datorsal full med datorer av märket [http://www.old-computers.com/museum/computer.asp?c=462 Microbee] (Microbee var en australiensisk datortillverkare). Det fanns ett nätverk med en server och ett antal klienter i salen. Operativsystemet var CP/M (det kan nämnas att även Commodore 128 hade ett CP/M-läge). Vi använde endast datorerna på särskilda datorlektioner där jag kommer ihåg att vi bl.a. spelade enkla pedagogiska spel. 

Vid en laboration i teknik på högstadiet kom jag ockå i kontakt med datorn [http://www.old-computers.com/museum/computer.asp?c=37 ABC 80] (tillverkad av svenska Luxor). Uppgiften var att skriva ett program i BASIC för att styra en elmotor som var kopplad till datorn. Elmotorn skulle bete sig som en tvättmaskin (med de faser som gås igenom i ett tvättprogram). 

På min fars arbete hade man använt datorn [http://www.old-computers.com/museum/computer.asp?c=236 TI 99/4A] (tillverkad av amerikanska Texas Instruments) för att de anställda skulle lära sig att använda datorer. Min far tog hem datorn så att jag kunde prova att använda den. Jag insåg dock väldigt snabbt att den hade sämre prestanda än min Commodore 64 så han fick ganska snart ta den med sig tillbaka igen. 

Det kan nämnas att när jag gick på högstadiet så var skrivmaskinsskrivning ett speciellt ämne. Syftet var framför allt att man skulle lära sig rätt fingersättning så att man kunde skriva med alla fingrarna utan att titta på tangenterna och därmed skriva snabbare (något som jag numera har glömt bort hur man gör). Det fanns en sal full med skrivmaskiner varav de flesta var mekaniska. Det fanns bara en elektrisk skrivmaskin så den fick vi turas om att använda. Mina föräldrar hade också en gammal skrivmaskin hemma som jag använde en del även om den inte fungerade helt och hållet. Jag kommer ihåg att jag hade nytta av att kunna skriva skrivmaskin när jag gjorde PRAO (även om jag inte brydde mig om att skriva med alla fingrar). När jag gjorde PRAO kom jag också i kontakt med PC-datorer. Det rörde sig då om ordbehandling. Många PC-datorer på 1980-talet användes enbart för ordbehandling. Dessa datorer kallades "ordbehandlare" av människor som inte visste att "ordbehandlaren" bara var ett visst program på datorn. Dessa människor hade inte något begrepp om vad ett datorprogram var. De trodde att "ordbehandlaren" var en speciell sorts maskin som ersatte skrivmaskinen. Som kuriosa kan nämnas att när företaget Commodore grundades på 1950-talet så var det ett företag som sålde just skrivmaskiner. 

På hösten 1989 började jag på teknisk linje på gymnasiet. Under det första året använde vi [http://www.old-computers.com/museum/computer.asp?c=358 Compis]-datorer (tillverkade av svenska TeleNova) på en del matematik-lektioner. På dessa datorer programmerade vi i Comal. Comal kan beskrivas vara BASIC med utökningar för strukturerad programmering tagna från Pascal. 

== 1990-talet, hemdatormarknaden tas över av PC ==
Under åren 1990-1995 sommarjobbade jag på värmeverket i Eslöv. Där kom jag i kontakt med PC-datorer på vilka jag huvudsakligen utförde administrativa uppgifter. PC-datorerna jag kom i kontakt med där var allt från datorer med Intel 8086-processor och MS-DOS till datorer med Intel 80486-processor och Windows 3.1. (Förutom PC-datorerna fanns det också en specialkonstruerad dator från ASEA som styrde värmepumpen.) 

År 1990 köpte jag en [http://www.old-computers.com/museum/computer.asp?c=65 Commodore Amiga 500]. Amigan hade vid den här tiden tagit över efter Commodore 64 som den hemdator som alla använde. På Amigan spelade jag spel och använde nyttoprogram. Dessutom ägnade jag mycket tid åt att sätta ihop systemdisketter (kallade "the Ultimate System Disk") som jag tyckte var bättre än den Workbench-diskett som följde med Amigan. Jag programmerade bara väldigt lite på Amigan och det lilla jag programmerade var huvudsakligen i BASIC. Amigan inbjöd inte alls till programmering på samma sätt som Commodore 64 där man kom till en BASIC-tolk som låg i ROM-minne direkt när man satte på datorn. På Amigan var man tvungen att ladda in ett BASIC-tolk-program från diskett för att programmera i BASIC. Jag tyckte att Commodore 64 var en roligare dator än Amigan även om Amigan var betydligt modernare och mer användarvänlig. Man behövde inte kunna programmera för att använda Amigan och det fanns både grafiskt och kommandobaserat användargränssnitt. Huvudkonkurrenten till Commodore Amiga var [http://www.old-computers.com/museum/computer.asp?c=24 Atari ST]. Både Amiga och Atari ST användes förutom som hemdatorer även i professionella sammanhang. Amigan användes för TV- och video-produktion medan Atari ST användes för att producera musik. 

När jag gick andra året på gymnasiet i början av 1990-talet så köpte skolan in PC-datorer (de gamla Compis-datorerna var på väg ut). PC-datorerna använde vi ytterst litet för att prova på CAD-ritning. Under tredje året använde vi som gick elinriktning på teknisk linje inte några datorer överhuvudtaget medan de som gick maskininriktning använde PC-datorerna för CAD-ritning. 

År 1991 så köpte jag en programmerbar miniräknare i Tyskland. Det var en Hewlett Packard 42S. Jag hade visserligen haft två programmerbara miniräknare från Casio tidigare men de var inte lika avancerade som HP42S. HP42S var inte Hewlett Packards tekniskt mest avancerade miniräknare men den hade ett för mig överkomligt pris. Jag skrev en del program på HP42S. Bland annat skrev jag ett program som ritade upp en resistor med färgringar där man kunde välja färger i en meny. Programmet räknade då ut resistans och tolerans. Jag skrev också ett keyboardprogram med vilket man kunde spela en låt på miniräknarens tangentbord. Låten lagrades då i minnet så att man kunde spela upp den senare. 

På hösten 1992 började jag på elektrotekniklinjen vid Lunds tekniska högskola (LTH). Där var det i Elektroteknik/Datorteknik-huset vid den här tiden enbart UNIX-baserade arbetsstationer från DEC Computers och Sun Microsystems som användes. Jag kom dock också i kontakt med Apple Macintosh på en fysiklaboration och i en programmeringskurs där vi programmerade i programspråket Smalltalk på Macintosh-datorer. 

Det var på LTH jag för första gången kom i kontakt med Internet. Till att börja med var det bara e-mail och Usenet (diskussionsgrupper) som användes. Jag lade också märke till något som verkade intressant som kallades Gopher. Gopher var ett hypertextbaserat dokumentsystem. Efter en tid kom något som var ännu mer intressant. Det byggde också det på hypertextlänkar men istället för dokument fanns det sidor som kunde innehålla både grafik och text och som var skrivna i språket HTML. Detta nya var World Wide Web (WWW). Den enda webbläsare som fanns var NCSA Mosaic så WWW blev i stort sett synonymt med NCSA Mosaic. Efter ett tag kom det en ny webbläsare kallad Netscape Navigator och NCSA Mosaic slutade vidareutvecklas. Tyvärr fanns det inte någon version av Netscape Navigator för arbetsstationerna från DEC utan bara för dem från Sun (som dessutom hade färgskärm vilket de äldre DEC-datorerna inte hade). Det gjorde att gamla webbsidor inte visades på ett riktigt sätt på DEC-datorerna eftersom det äldre NCSA Mosaic (som hade slutat utvecklas) måste användas där. DEC-datorerna ersattes under hösten 1996 av PC-datorer med Windows NT. Jag gjorde då mitt examensarbete och brydde mig aldrig om att skaffa konto för att använda PC-datorerna. 

I början av 1990-talet minskade Amigans popularitet allt mer till förmån för PC som började gå ner så mycket i pris att vanliga konsumenter och inte bara företag hade råd att köpa dem. Min far tog hem en väldigt gammal PC som stod i källaren på hans arbete och som inte användes längre så att jag kunde prova att använda den. PC:n hade en Intel 8086-processor och monokrom skärm och var så omodern att den knappast gick att använda till någonting. Därför fick min far ta den med sig tillbaka igen rätt snart. Det fanns dock en sak som var ganska intressant med denna dator. Datorn var av märket Wang (de gick senare i konkurs) och det intressanta var att datorn hade två olika lägen; ett PC-läge och ett Wang-läge. I PC-läget var datorn helt PC-kompatibel och kunde köra PC-program medan datorn bara kunde köra speciella Wang-program i Wang-läget. 

År 1994 köpte jag min första PC. Det var en Compaq Presario 425 med Intel 80486SX-processor på 25 MHz, 4 MB internminne och 100 MB hårddisk. Operativsystemet var Windows 3.10. På denna dator körde jag framför allt olika nyttoprogram. Datorn kändes betydligt tråkigare än de Commodore-datorer jag hade haft tidigare. Till exempel fanns det inget ljudkort vilket gjorde att allt som hördes var "blipp-bloppande". 

Sommaren 1996 sommarjobbade jag på Axis Communications i Lund. Där programmerade jag i programspråket C++ under Windows 95 på PC-datorer. 

Fr.o.m. hösten 1996 fram t.o.m. våren 1997 gjorde jag examensarbete tillsammans med två andra teknologer på Institutionen för Teletrafiksystem vid LTH. Våren 1997 körde vi simuleringar på samtliga institutionens UNIX-baserade arbetsstationer (vilket var ganska många datorer) under ett par månaders tid. Vi loggade in på datorerna genom telnet-protokollet och startade simuleringar som vi körde som bakgrundsprocesser med lägsta prioritet för att störa användarna så lite som möjligt. Vissa simuleringar var vi tvungna att köra ca två veckor i sträck för att få fram något så när tillförlitliga resultat. Tyvärr gick nätverket ner ovanligt ofta under den här tiden (folk skyllde på våra simuleringar) vilket gjorde att vi då blev tvungna att starta om våra simuleringar och förlorade därmed en hel del tid. 

I augusti 1997 började jag jobba på Ericsson i Lund med att utveckla realtidsprogramvara för den teknik som då hette MC-Link och som nu heter Bluetooth (sedan 2004 jobbar jag istället med WCDMA). På Ericsson har jag huvudsakligen använt PC-datorer med olika versioner av Windows. Vid ett par tillfällen har jag dock jobbat på UNIX-/Linux-servrar som jag loggat in på från PCXware- eller Citrix-klienter. 

År 1998 hyrde jag genom Ericsson en PC som jag sedan köpte tre år senare efter att hyrtiden gått ut. Det var en Compaq Presario med en Intel Pentium II-processor på 450 MHz, 128 MB internminne och 7,85 GB hårddisk. Operativsystemet var Windows 98. På denna dator använde jag framför allt Internet, först via telefonmodem och från 2001 bredband via kabelnät (den första hemdatorn som jag har kopplat upp mot Internet) och nyttoprogram. Jag spelade även i mindre utsträckning spel och använde Commodore 64-emulatorer. När det gäller Internet så gjorde jag i slutet av 1990-talet en hemsida med länkar till Eslöv. Jag gjorde några år tidigare en liknande hemsida på Lunds Tekniska Högskola (den sidan var riktigt lokalpatriotisk). 

== 2000-talet - Commodore-nostalgi och Linux ==
I början av 2000-talet använde jag för första gången en handdator. Det var en PalmPilot som jag tog över efter en person som slutade på Ericsson. Handdatorn var rolig att testa men jag såg ingen praktisk nytta med den (det går betydligt snabbare att använda papper och penna samt att komma ihåg saker i huvudet) så efter att jag testat den gav jag bort den. Jag testade också under en vecka en prototyp av Sony Ericsson P800 (innan den började säljas). Det är nog den första mobiltelefon jag har testat som är avancerad nog att kunna kallas dator. 

Under perioden 2001-2006 hade jag ett starkt nostalgiskt intresse för Commodore 64/128. På sommaren 2001 började jag söka på Internet efter Commodore 64. Jag hittade bl.a. några väldigt bra [[Commodore 64-emulatorer]] som jag laddade ner och körde. Nu ville jag överföra mina program och spel till PC för att rädda dem för framtiden. Jag laddade ner programmet [[Överföring_av_data_mellan_PC_och_Commodore_64#Star_Commander_-_.C3.B6verf.C3.B6ring_till.2Ffr.C3.A5n_diskett_med_specialkabel|Star Commander]] och beställde en [[Överföring_av_data_mellan_PC_och_Commodore_64#X1541-serien_av_kablar|XE-1541-kabel]] från Ungern vilket gjorde att jag kunde göra denna överföring (numera använder jag istället [[Överföring_av_data_mellan_PC_och_Commodore_64#MMC64.2FMMC_Replay_-_.C3.B6verf.C3.B6ring_via_SD-_eller_MMC-minneskort|MMC64]]). Eftersom jag också vid denna tid var intresserad av att göra webbsidor så kombinerade jag mina intressen för Commodore 64 och webbsidesprogrammering genom att skapa denna webbplats. 

Jag köpte också en del begagnade Commodore-saker. Det mesta köpte jag på eBay. Det rörde sig bl.a. om två Commodore 128:or, en Commodore 128D, en VIC 20, två Commodore 1571-diskettstationer, en Commodore 1581-diskettstation, joystickar, en RS232-adapter, böcker samt diverse kablar (mest för anslutning av Commodore 128 till TV på olika sätt). Commodore 128 var en dator som jag gärna hade velat ha på 1980-talet men den var då för dyr så det fick bli en Commodore 64 istället. 

År 2002 gav jag bort min första PC från 1994 som då hade stått oanvänd i flera år. 

Året därpå var det dags för en ny PC som jag liksom min förra från 1998 hyrde genom Ericsson (jag köpte den i början av 2007 när hyrtiden gått ut). Det är en Compaq Presario med en Intel Pentium 4-processor på 2,6 GHz, 256 MB internminne och 120 GB hårddisk. Operativsystemet är Windows XP. Tyvärr har jag haft mycket problem med denna PC. Den har varit på reparation fem gånger. Nästan allting har blivit utbytt: ytterhöljet, hårddisken, moderkortet och grafikkortet. År 2006 gick också CD-brännaren sönder men då brydde jag mig inte om att laga den utan köpte en extern DVD-brännare istället. Samma år köpte jag också en extern hårddisk för säkerhetskopior, ett datortillbehör som blev allt vanligare vid den här tiden. 

År 2006 ökade försäljningen av bärbara datorer kraftigt och kom ikapp försäljningen av stationära datorer. Jag köpte själv en bärbar dator från Fujitsu-Siemens i slutet av 2006. Liksom på min förra dator var operativsystemet Windows XP. Tyvärr fanns det mörka områden vid sidorna på skärmen så jag fick skicka datorn på reparation direkt. Jag fick tillbaka datorn men den nya skärmen var inte heller helt perfekt. Det fanns dessutom flera andra kvalitetsproblem också; ett sisande ljud som ofta dök upp efter ett tag, att klockan saktade sig två-tre sekunder per dag och gnisslande tangenter. 

Jag hade under några års tid funderat på att testa Linux men jag hade inte vågat partitionera upp hårddisken av rädsla för att förlora data. I början av 2007 såg jag att [http://www.ggsdata.se/ GGS-Data] som bl.a. sålde tillbehör för gamla Commodore-datorer även hade börjat sälja datorer med Linux-distributionen Ubuntu förinstallerad. Då passade jag på att köpa en billig bärbar dator från dem för att testa Linux. Jag fann att jag tyckte om att använda Ubuntu och denna dator är nu den dator jag huvudsakligen använder. Den har visserligen sämre prestanda än min Fujitsu-Siemens men Linux kräver inte så mycket prestanda och trots att denna dator inte är någon märkesdator (en Clevo) så verkar den ändå ha bättre kvalitet än min Fujitsu-Siemens. 

Jag byggde även år 2007 en extern hårddisk baserad på en överbliven intern hårddisk och ett hårddiskkabinett som jag köpte. Det är den första sak jag har byggt ihop själv när det gäller datorer. 

År 2007 köpte jag också en router (från 3Com). Detta gjorde jag för att kunna ha flera datorer uppkopplade mot Internet samtidigt. Jag har nämligen Com Hem som Internetoperatör och de ger endast en IP-adress vilket gör att man endast kan ha en dator/router uppkopplad mot Internet åt gången. Vill man byta dator måste man stänga av kabelmodemet ett tag innan man byter vilket är lite omständligt. Med routern slipper man detta. Routern ger även möjlighet till trådlös (WLAN) anslutning mellan routern och datorerna. En annan fördel är inbyggd hårdvarubrandvägg. 

Samma år så kastade jag PC:n från 1998 för både diskettstationen och hårddisken hade då gått sönder. 

Vid den här tiden så började mobil anslutning till Internet att bli allt populärare. Själv provade jag att ansluta till Internet från min "Ubuntu-dator" via Bluetooth och en mobiltelefon med ett 3G-data-SIM-kort från Tre i (genom mitt jobb hade jag både vanligt SIM-kort och data-SIM-kort). Det var inte helt lätt att få rätt på inställningarna i mobiltelefon och dator för detta (fick bl.a. modifiera/skriva fyra konfigurationsfiler under Ubuntu Linux). År 2008 hjälpte jag också mina föräldrar att skaffa och installera mobilt bredband (från Telenor) till deras nyinköpta dator. 

År 2008 vågade jag mig för första gången på att själv installera Linux. Det var Linux-distributionen Xubuntu som jag installerade på min stationära PC från 2003. Jag gjorde en s.k. dual-boot-installation så att man vid uppstart kunde välja mellan Windows XP och Xubuntu.

== Länkar ==
* [http://www.old-computers.com/ OLD-COMPUTERS.COM (en webbplats med information om massor av gamla datorer)]
Tillbaka till Om Christian Johansson.
Hämtad från "http://commodore64.se/wiki/index.php/Om_Christian_Johansson"
Sök

Verktygslåda

Upp
Visningar

Visa wikitext

Personliga verktyg

Navigering

Sök

Verktygslåda

Banners
